Rostujávri - Pimpelfiske och handredskapsfiske

Samerna, det gåtfulla folket

Från fångsfolk till dagens moderna samer.

Spåren efter människor som levt i Sápmi är svåra att upptäcka, men de berättar att högfjällen, hedar, myrar och sjöar i Sápmi, norra skandinavien, var deras hem. Varje plats har sitt namn och sin egen berättelse.

Fångstsamhället är den ursprungliga kulturformen i Sápmi och det finns en KONTINUITET från de första spåren efter människor till jägar- och fiskarfolket som med säkerhet är samernas förfäder.

I grova drag 10 000 år, har Sápmi varit bebodd. Från början var det små familjegrupper som flyttade mellan olika platser, i kust- och havsregionen. Jakt och fiske var grunden för fångstsamhällets självförsörjning. Efter hand kom nordbor och handelsmän och intresserade sig för Sápmis rikedomar. Pälsdjur, i huvudsak, men även den rikliga tillgången på fisk. För samerna blev då jakt och fiske en ekonomisk nödvändighet och möjlighet. Vildrensjakten utvecklades till en hörnpelare i jägarsamhällets ekonomi.

”Så länge vi har vatten där fisken lever
Så länge vi har land där renen betar och vandrar
Så länge vi har marker där det vilda gömmer sig
har vi tröst på denna jord..”

Paulus Utsi

Tillgången på vildren minskar dramatiskt under 1500-1600 talet, på grund av en stor efterfrågan på skinn och ökade skattepålagor. I jägarsamhället sker en gradvis övergång till tamrenskötsel och nomadism som kräver stora betesområden och ständiga flyttningar mellan årstidsbeten. Den utvecklade rennomadismen, med allt större tamrenhjordar, konkurrerar med jägarsamhället om samma resurser. Jägarsamhället upplöses och många samer blir bofasta sjösamer och kustsamer med fiske som huvudsaklig försörjning, i kombination med gårdsbruk och ett mindre antal tamrenar. Det samiska renskötarsamhället utvecklas. Renskötseln blir en samisk livsstil och den viktigaste basnäringen. Svenska Sápmi indelas i samebyar som blir statliga administrativa enheter.

I dag har jakten och fiskets betydelse minskat medan rennäringen utvecklats till en viktig ekonomisk faktor i fjällkommunerna och en modern näring. Av Sveriges uppskattade 17 000 samer är det endast ca 2 500 som lever av renskötsel, medan huvuddelen av den samiska befolkningen har andra yrken.

Folkvalda parlament

Sedan början av 1900-talet har samerna organiserat sig för att få inflytande över egna angelägna frågor. Under 1940- och 1950-talen bildades samiska organisationer som fortfarande arbetar med samiska frågor. 1956 bildades Nordiska samerådet som ett organ för samarbete mellan samiska organisationer i Finland, Norge och Sverige. Idag är även de ryska samerna med i organisationen.

Sedan 1972 finns ett folkvalt Sameparlament i Finland. I Norge bildades Sametinget 1989 genom allmänna val bland samerna. Det första Sametingsvalet i Sverige hölls i maj 1993. Sametinget invigdes 25:e augusti 1993. Alla dessa organ är underställda respektive lands riksdag. Bildandet av Sametingen är ett stort steg på vägen mot samiskt självstyre i frågor som rör samerna och den utveckling vi ser framför oss tyder på ett ökat inflyande för samerna som urbefolkning och en ökad förståelse från de omgivande samhällena.

Vinterfiske Pimpelfiske

Vinter­fiske

Pimpelfiske i allt från flödande vårsol till bitande snöstorm.

Läs mer
Sommarfiske Rostujávri

Sommar­fiske

Oändliga fiskemöjligheter för sommargäster. Skapa ett minne för livet!

Läs mer
Stuganläggning vildmarkscamp Rostujávri

Stug­anläggning

Välkommen till Sverige nordligaste vildmarkscamp i avstressande miljö.

Läs mer
Konferensstuga Rostujávri

Konferens

Konferensstuga med plats upp till 24 personer.

Läs mer